Lugnt humör
Har Miley Cyrus' We Can't Stop på loop och är på ganska bra humör. Jag är väldigt lugn. Sitter och nickar med slagen i låten. Sen vajar jag det när refrängen kommer igång.
Förstår ni vilket humör jag menar? När allt bara... är. Då när man ser ut att vara lite efter. Ögonlocken hänger antagligen lite för långt ner över pupillen. Känns asbra.

En mindre variant av mig
Mamma skickade över en bild från när jag var liten. I don't know about you... men jag tycker jag ser ut som en liten Queen B med mitt diadem. Särskilt med tanke på placeringen, halvvägs ner i pannan & allt.

Gamla vänner
Hyrde filmen 10 Years from iTunes. Vilken fin film. Handlar om en grupps människors 10-år-sedan-studenten-fest och alla känslor som kommer med. Det kändes som att jag var 12 och såg på ett avsnitt av Eva & Adam. Fjärilar i magen av spänning och nervositet. Allt på grund av att man kan relatera till direkta situationer.
Så, självklart, efter att jag har sett en film om gamla vänner och kärlekar sitter jag nu och kollar igenom gamla bilder. Lyssnar på filmens feel good-soundtrack samtidigt som jag går igenom både Facebook och datorns bildbibliotek. Sitter och ler åt gamla vänner man vet fortfaranade finns där.
Eftersom det är Facebook är minnena och bilderna relativt nya - men vad jag ler åt är vad jag vet kommer sen. Jag ler åt de ansikten jag vet kommer hålla sig kvar. De som fortfarande känns nära trots att man bor i olika delar av världen. De man kommer bjuda in till bröllopet och vars bröllop man kommer bli bjuden till.
De man är stolt att få presentera för nya vänner. Hålla om personens axlar samtidigt som man förklarar om den gången man grävde ner alkoholen under marken. Vännen berättar om en annan historia och man står bara där och ler medan man spelar upp det i huvudet.
Fan, vad kul det är att ha minnen. Att ha vänner. Och vetskapen om de som alltid kommer stå någonstans med öppna armar.
Kändiständer


Om jag för evigt bär det här läppstiftet behöver jag aldrig oroa mig för att behöva bleka tänderna. De blåa tonerna slår ut mina mänskliga, varma totalt.
Jag gillar't. Känner mig som en kändis.
Att glömma allt

Natur är verkligen något som lugnar mig. Jag vet, klyschigt men så effektivt. Sätt mig i en skog med instrumental musik i öronen och jag glömmer allt vad stress är. Det ersätts med lyckorus.
Det var länge sedan jag var ute för mig själv i skogen, men den här eftermiddagen har jag varit ute och gått/sprungit i nästan tre timmar! Upptäckt fyra olika parker i Malmö, lyssnandes på James Newton Howard, Hans Zimmer och Patrick Doyle. Utan att tänka på något annat än hur skogen ser ut! Jag går lite samtidigt som jag ser upp mot trädtopparna och ler. Sen springer jag lite, hoppar över fallna träd och skrattar.
Många stirrar på mig och tänker antagligen att jag beter mig som en idiot, men jag bryr mig inte. Jag har inte känt mig så "jag" på länge.
Om att vara negativ
Det är okej-att-sitta-inne-i-soffan-väder ute. Regnigt och grått. Perfekt väder för den som är fundersam och lite bakis. Min hjärna är utmattad och den mår fanimej inte bättre för att jag ser på Real Housewives of New York - The Reunion...
På riktigt, har man inte engelska som modersmål och Kanal 5 inte får rätt på textningen är det svårt att hänga med. Det låter som att det är ett gäng ankor som sitter där i sofforna på skärmen. Den ena försöker överrösta varnadra.
De påminner om så många tjejer jag kände högstadiet och gymnasiet. Tjejgrupper jag trodde var "brudtärnetajta" men när någon eller några saknades från fikan fick jag i stället höra så mycket ont de sade om de frånvarande. Vad de hade på sig förra veckan, vem de flörtade med i helgen, vem dem trodde de var och så vidare.
Och det är ju så himla vanligt sådant där! Och tråkigt! Att vara negativa mot andra när de inte är på plats. Då är det ju lättare. Man behöver inte stå till svars
(Så länge man inte har kompisar som beter sig precis likadant, berättar vidare ens ord och så biter det en i rumpan.)
eller tänka på att såra någon i stunden. Men jag är ganska säker på att om man är negativ mot andras beteenden eller utseende får man ganska snart en omedveten negativ syn - på typ allt. Smågrejer kanske men de är väl de små sakerna i livet som gör det?
Jag bestämde mig för ett par år sedan att skippa det där. Försöka ha en väldigt öppen och positiv syn på både mig och andra. Nu är jag stoltare över mig själv än jag var för ett par år sedan. Då var jag bara en i gänget. Nu är jag den där "positivia tjejen". Hon som faktiskt kan känna sig som en förebild. Hon som blev framröstad till Most Infectious Smile på jobbet.
Så tänk lite extra på vad du eller dina vänner säger - är det negativt, slå om.
Nu ska jag inte vara stressad längre
Jag är helt säker på att jag är en ovanligt stressad person. En av de personerna som springer runt i cirklar hemma i lägenheten samtidigt som man skriker MEN GÖR NÅGOT DÅ, FÖR FAN! till sig själv utan att egentligen veta vad man vill.
Jag har insett att det händer mig hela tiden. Mina bekymmer skriker i bakhuvudet och jag vaggar dem till sömns stup i kvarten med någon sorts "om några år behöver du bekymra dig om det"-historia. Vilket inte alls verkar vettigt. Så jag bestämde mig för att ta tag i det.
Började med att skriva två listor. En "10 saker jag vet är sant". Jag har tydligen sämre koll på saker än jag trodde, för jag satt med nummer tre till tio i säkert 45 minuter. Sen skrev jag en till lista. En lista som var betydligt lättare att avsluta: "10 saker jag borde ha lärt mig vi det här laget". Och oj! Jag verkar ju inte ta någon lärdom i över huvud taget.
Jag vet inte riktigt vad dem här listorna var bra för men de kändes som en bra början. Till att lära känna mig själv och vad fan jag stressar för.
I've realised I'm stressed out person. I'll walk around in circles in my apartment, screaming WELL DO
SOMETHING, DAMN IT without really knowing why.
I've also realised this happens to me a lot. My unsolved issues are screaming at the back of my head an all I do is sing them back to sleep with a "you can worry about this in a few years" story. Which is ridiculous. So I decided to do something about it.
(Now, I can't promise that I don't just feel that I'm stressed all the time when actually I've only been stressed the last 24 hours but because of PMS it feels like my entire life and I-need-to-act-upon-it-now-in-this-very-moment.)
I started with writing two lists. The first one was 10 Things I Know To Be True. And apparently I don't know much. I was stuck on number three for about fourty minutes before slowly working my way down to ten.
The second list was 10 Things I Should've Learned By Now and, boy, was this one easier. Like a freaking walk in the park, this one was.
I'm not sure what good these lists will do but they felt like a good start. I didn't even realise some things concerned me before I added them to number 6 & 7. Who knows, maybe I'm got some EAT, PRAY, LOVE thing going on here.
But something needs to be done. I mean, jeez, I stressed out over wether to write this in english or swedish.
Dags igen
Det är läskigt hur snabbt man faller tillbaka när man inte utför något helhjärtat. Nu har jag flyttat in i min egen lägenhet vilket innebär att jag måste ta tag i vad jag lovade mig själv: vara lite vettig igen. Raw-regel
(Ha koll på vad du äter, helt enkelt. Inte för mycket ketchup, etc.)
och röra på mig. I morgon ska jag köpa en mixer och stekpanna så jag kan börja göra smoothies och bananpannkakor igen. Jag saknar dem där.
Kan också passa på att köpa en bäddmadrass.
Att lägga upp en plan

Jag har nu flyttat ner till Malmö. Flyttat in i min fina, lilla etta och försöker desperat lägga upp en möbleringsplan. Jag är duktig på att lägga upp snygga designer och färgkombinationer på papper och skärmar - men nu är det riktiga, fysiska ting som ska placeras ut!
Känner mig redan trött på det här projektet.
Lottie är på besök!
Som ni kan se till vänster har jag varit igång på Instagram men inte här! Lottie är nämligen på besök och jag försöker se till att hon har det roligt innan jag sätter mig och skriver ett blogginlägg.
(Hon ligger och sover nu, så mössen kan dansa på bordet!)
I dag ska vi till Torekov! Bara ett par timmar men hon ska få se allt fina vad det har att erbjuda! Vilket under vintertid är långa promenader och ICA: Lasse på Lyckan. Jag frågade vad hon tyckte om att åka en och en halv timme för att promenera i två timmar och sedan åka hem igen:
Sounds amazing.
Sen gick hon och gjorde sig lite te.
Glad alla hjärtans dag!

Det är Alla Hjärtans Dag i dag och jag bär tre! Represent!
Ännu mer läppar

Blandade ihop läpptstift och läpppenna av olika färger och jag har en ny favorit! Lade ljusare i mitten på läpparna, snappade upp det från någon YouTube-video.
(Vilket är VAR all denna galenskap härstammar från! Tanya Burr, liksom.)
Jag kallar det hot pink för jag har ingen fantasi. Känner att jag snart behöver börja be om ursäkt på Instagram för alla bilder med mina läppar. Men dem är ju så lush!
Mobbning
Jag såg Dox: Bully i kväll. Det är en prisbelönt dokumentär om mobbning i USA. Hur barn trakasseras i skolan. Och hur inget görs åt det. Ingen reaktion från resten förrän en elvaåring tar sitt liv.
Jag satt i soffan, log, grät och kokade av ilska om vartannat. Log för att man får se hur barnen fortfarande kan vara positiva men förbannad över hur de vuxnas agerande lyser med sin frånvaro. På en nivå har jag förståelse för att inget händer mellan barnen. De är barn och vet inte bättre förrän de råkar ut för något själva - men lärarna och rektorerna borde skämmas. Snackar bort ämnet. Pratar om hur barn är barn.
Och där får de äta sina egna ord. För ja, barn är just barn. Och barn ändrar inte på något de har som vana förrän en auktoritet sätter ner foten. Lär dem att det är fel.
När jag var liten var jag med på något som för mig kändes som en liten grej. Ett skämt som lämnade någon utanför. Tänkte inte mer på det. Förrän flickans pappa dök upp i vårt vardagsrum. Han berättade att hon känt sig bortpetad och var ledsen. Jag skämdes så fruktansvärt mycket och visste inte var jag skulle ta vägen. Sedan dess har jag tänkt till.
Min passion för händelser som det ovan stärktes ännu mer när jag fick en lillebror - som kom upp i åldern att gå i skolan. Jag vill ju inte att något ska hända honom. Inte heller att han ska göra något mot andra. Därför ser jag till att prata med honom om mobbning-- och hur ovetandes man kan vara-- så ofta jag kan. Ber honom berätta om vad som hänt i skolan och förklarar att vad som kan verka roligt för honom kan vara det värsta för någon annan.
Jag tror inte man kan identifiera vardaglig mobbning förrän man själv, eller någon man bryr sig om, kommer i kontakt med det. Så därför ber jag er se Dox: Bully - där kommer ni få kontakt med nedtystade trakasserier så det räcker.
Smoothies

Sitter och dricker en frukostsmoothie och överväger om jag ska leva på de här för resten av livet!
Glad för ingen anledning
Har ni också dagar när ni är så EXTREMT JÄVLA HYPADE för någonting ni inte har någon aning om? När det studsar i magen och ni kan inte vänta tills det händer!? Jag är så nu! Superglad och förväntansfull.
Det jobbiga är väl att jag inte har någon aning varför. Visst, lite inspirerande bilder men inga konkreta ämnen. Jag har verkligen inte kommit fram till något life changing beslut. Ändå sitter jag här och ler som en kärlekskrank tio-åring.
Jag har sug efter smink

Herre gud, vilken dille jag fått för kosmetik! Jag som brukade sug för att gå och köpa godis eller ett par nya Converse suktar nu efter nya läpttstift! Kom hem med det plus två nagellack! Jag provade inte läppstiftet i butiken utan köpte det enbart på grund av namnet! Jag har ingen aning om vad "mauve" betyder men det lät som något jag ville vara.
(Googlade bilder. Mauve är en typ av lila. Så namnet var väl inte sådär jättefett.)
Inte konstigt att pappa droppar kommentarer om hur jag mycket tid jag lägger på mitt utseende och lämnat tomboy-Louise. Jag är ju värre än min syster, som jag alltid sett som en liten docka!
Men hey, jag gillar'e!
Ljus i Helsingborg

Stan håller ljus-låda i dagarna. Tror inte det finns någon speciell anledning till det men tycker inte heller det behövs. Lite ljus lyser upp vardagen!
(Pun intended.)
Prata om saker på film
Känner att jag har lite ämnen att säga så funderar på att köra upp det på YouTube. Stimulera teaterapan, liksom! Dessutom går ladda-upp-video-på-YouTube hand i hand med första ämnet jag vill prata om...
... nämligen vikten av vad andra människor tycker! För visst är det så att man styrs så löjligt mycket av hur man tror att andra kommer reagera? Man vill gärna se sig själv som en independant, strong and confident woman men let's face it - antalet "likes" gör en del.
New Girl: "Something like this"




I can't even. Satt med händerna framför ansiktet samtidigt som jag gav ifrån mig ett otroligt high pitch "eeeep".
Fina kompisar
Nu ska jag sätta igång och äta enligt raw-regeln igen. Alltså, veta vad man stoppar i sig! Dels för att jag vill bli fastare och för att jag tror att mina tänder kommer droppa om jag inte slutar med allt nonsens.
I morgon kommer jag få träffa Alice! Har inte träffat henne på superlänge, så det är bannemig på tiden. Jag saknar våra tjejkvällar! Vi hade ett bra groove på dem ett tag, sågs var och varannan dag OCH HERRE GUD jag insåg precis att det var två år sedan vi hade ett bra groove senast.
Är det inte fint? Att man kan ses så sällan men kännas som tvärt om?
Behöver uppenbarligen sova
Sitter och väntar på att jag ska orka förflytta mig från köksbordet till sängen. Kommer knappast släppa datorn och somna men det är så mycket skönare att ligga i sängen och surfa. Man vet liksom att man enkelt kan stänga ner datorskärmen och vända kudden till den kalla sidan för snabbt att somna.
Det har varit en lång dag med lite för lite sömn kvällen innan. Somnade på tåget hem från jobbet och vaknade häftigt när vi var framme på plattformen. Blev irriterad på mig själv för att jag stressade upp mitt hjärta till hastigeheten av en kolibris - tåget skulle ju inte lämna plattformen förrän fem minuter senare.

Resterna av dagens Att Göra-lista på handen. Kan inte få till mig att skriva på papper.
En snabb här-är-jag:
Jag är i Stockholm och hälsar på min syster! Jag har klippt mitt hår vansinnigt kort! Första gången jag var hos en frisör på fyra år.
Jag har varit och tagit några glas vin med min fina göteborgare-och-barndomsvän Lisa, samt fina London-Ludde-och-Erik.
I går var vi på V som är en klubb i en klubb. Vi dansade hela kvällen och i dag haltar jag, efter mitt fall på dansgolvet.
(Som jag snyggt räddade.)
Jag stannar här till i morgon eftermiddag. Vill varken lämna min syster eller Stockholm just nu.
I'm making progress
Nowadays I am loving this breakfast thing! I
(Who never much liked having these morning meals.)
am now loving-- not only eating but making these dishes! I'm making oatmeal smoothies, putting berries on porridge and today I made banana pancakes with raspberries! Banana pancakes. So Martha Stewart of me.

Because it's sunny in Italy
God, all I want to do now is go back to Jennifer and Italy.
Snow, I don't need you anymore. Chirstmas' over.

Moving places
Returning home after being away for a long time can be hard. It can be really hard when you go back to staying with your family again, after living in an apartement and being independent.
I can't wait to move into my own little flat in February. A one bedroom where only I will live! I can create my own space and spend my time however I like.
(Also, twenty minutes to work beats the 1,5 hour I'm commuting now.)
A lot of people had their resolutions of the year set on New Years Eve. I'm waiting till mid February. When I get my home - that's when I set the ground rules for this year.
Let's just all take a moment and appreciate this dress
>I'll think of something else
The background was a itsy bitsy too heavy. Took ages to load the blog.
Aint nobody got time for that!
Fantasy and reality often overlap - Walt Disney










The fact that I managed to get every single castle right fills me with so much pride.
The very best of London

If you find yourself longing to wander
Elin asked me to write a bit more about this Wander app I mentioned in my latest post. So here it is.
It's an app that you can download to you iOS device (or Android in a while) and what I can remember it's free. Basically, what you do is meet random people all over the world! You set up your profile and wait for the app to pair you up with someone far away.
This person is going to be your local guide to the destination for the next week. Every day you receive new tasks that you need to complete
(Not very hard to complete. They're on a "take a picture of today's breakfast"/"take a picture of your favourite shop" level.)
and therefor get to know each other and your partner's town! When one week has passed, you get paired up with someone new - so make sure to take contact details if you like the person!

